blackredlife

Hur mycket jag än försöker hålla inne min sorg, mitt hat för att behöva vara med honom, bara höra hans röst. Jag irriterar mig på allt han gör. Allt han gör och säger gör mig ledsen. Allt känns riktat på mig, jag gör allt fel. Att katten går in på fel sätt och att jag inte hör det och släpper inte in henne är mitt fel. Bara han som tycker det. Det får honom att känna sig kunglig. Familjens boss. Familjen han inte egentligen tillhör. Han borde inte få delta i den. Han får mig ledsen. Det ska bli så skönt att få bli av med honom imorgon. Imorgon försvinner han långt bort.